Syftet med denna studie var att undersöka om graden av moderna sexistiska fördomar skiljer sig mellan mansdominerade-, kvinnodominerade- respektive könsheterogena organisationer. Totalt 15 organisationer inom Gävleområdet deltog i studien genom att besvara en webbenkät. Frågorna som användes för att mäta modern sexism hämtades från Ekehammar, Akrami och Arayas (2000) instrument; Swedish classical and modern sexism scale (SCMS). Resultatet visade att respondenter inom mansdominerade organisationer hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än respondenter inom kvinnodominerade- och könsheterogena organisationer. Resultatet visade även att manliga respondenter hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än kvinnliga respondenter.

Databaser och databassystem är grunden för en stor del av de verksamheter som företag och organisationer sysslar med idag. Att utnyttja moderna databasteknologier kan medföra ett säkrare och smidigare system vilket i sin tur kan leda till konkurrens-fördelar för de som använder dem.I detta arbete undersöks i vilken omfattning ett antal olika moderna databasteknologier används inom företag och organisationer i Sverige och huruvida kostnaden är det största hindret för vidareutvecklingar av befintliga system.Inledningsvis beskrivs ett antal moderna databasteknologier för att ge en uppfattning om vilka möjligheter som finns på databasområdet. Därefter redovisas den under-sökning som gjorts med hjälp av telefonintervju som metod för att samla in material.Resultatet visar att vissa teknologier, som exempelvis databaser kopplade mot Internet, utnyttjas och i stor utsträckning kommer att användas i ännu högre grad i framtiden. Av undersökningen framkom ett flertal olika hinder för utveckling av databassystem där kostnaden endast är ett av dessa..

Huvudsyftet med detta examensarbete är att synliggöra hur undervisningen i moderna språk kan se ut på en Montessoriskola. Jag vill också ta reda på vad jag som språklärare har att lära av de pedagoger som undervisar i moderna språk på en Montessoriskola. Arbetet innehåller en beskrivning av Montessoripedagogiken samt intervjuer med tre Montessoripedagoger och tre klassrumsobservationer gjorda på en Montessoriskola. En analys av insamlat datamaterial visar att det inte förefaller finnas någon speciell didaktik för undervisningen i moderna språk i Montessoriskolan, men att den läromiljö, bland annat, som Montessoriskolan erbjuder kan ge gynnsamma ramar för språkinlärningen..

Studien fäster vikt på hur det moderna arbetslivet skiljer sig ifrån tidigare former av arbetsliv. Skillnaden ligger i att det moderna arbetslivet innebär ständiga förändringar gällande yrkesroller och organisation medan tidigare form av arbetsliv snarare kunde beskrivas som statiskt. Denna uppsats studerar hur flexibilitet påverkar två organisationer och deras anställda. Studien har fokuserats på hur anställda inom respektive organisation uppfattar sin yrkesroll inom sin organisation. Vid en given yrkesroll skapar detta förväntningar på den anställde ifrån kollegor och arbetsgivare.

Studien omfattar intervjuer med pojkar i åk9 som studerar respektive har hoppat av sina studier i moderna språk. Den beskriver och analyserar deras uppfattningar av moderna språk och hur dessa speglar sig i pojkarnas val att hoppa av eller fullfölja sina språkstudier. Situationen i de svenska grundskolorna bekräftar tidigare ?internationell forskning som uppmärksammar att antalet pojkar som läser främmande språk sjunker reellt när ämnet inte längre är obligatoriskt. Våra intervjuer med pojkar i åk9 beskriver en liknande uppfattning där eleverna väljer moderna språk i åk6 för att de anser att de måste göra ett språkval, alltså uppfattar ämnet som obligatoriskt, och senare tar lätt i anspråk möjligheten att hoppa av språkstudierna.

För att bli framgångsrik idag måste en organisation kunna ta tillvara på och förändra sig utifrån de förutsättningar som omvärlden erbjuder. Genom att organisera sin verksamhet i projekt skapar organisationer bra förutsättningar för detta. I dagens moderna multiprojektorganisationer är det många organisationsmedlemmar som bollar med flera projekt samtidigt. Att byta ut alla etablerade rutiner mot ständigt ökade krav kan i längden vara ganska slitsamt. En stimulerande och motiverande arbetsmiljö kan då bidra till att minska de påfrestningar som lätt uppstår i en multiprojektorganisation.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare i moderna språk ser på L2-elevers möjligheter att lära sig ett modernt språk på grundskolan. Utifrån en kvalitativ metod samlades materialet genom intervjuer med sex lärare i moderna språk på grundskolan. Resultatet visar att lärarna betonar flera olika förkunskaper och förutsättningar för att L2-elever ska få börja läsa och kunna lära sig moderna språk. Dessa är kunskaper i svenska och engelska, bra skolbakgrund och klara skolans andra ämnen i första hand. Lärarnas syn på språkinlärning och vem ämnet moderna språk är till för är ledande för hur de kommer att rekommendera eleverna att välja, hur undervisningen ska se ut och vilket stöd eleverna får möjlighet till.

Ny kunskap är idag en förutsättning för Moderna organisationers utveckling och framgång. Nya medarbetare är ett viktigt tillskott till organisationer och kompetens anses ha så stort värde att vissa organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgång i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i så fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya medarbetare. Medarbetare på olika nivåer i tre olika organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns.

Kommunikatören är en yrkesroll som påstås befinna sig under en förändring. Yrket ska gå ifrån den producerande rollen till vara en alltmer strategisk roll på ledningsnivå. Den moderna kommunikatören ska, enligt litteratur kring ämnet, arbeta med strategisk kommunikation utifrån ett reflexivt förhållningssätt. Detta är en studie som behandlar och undersöker kommunikatörsyrket i en organisation. Syftet är att analysera hur en modern kommunikatör arbetar med strategisk kommunikation ur ett reflexiv perspektiv, för att se hur väl det stämmer överens med litteraturen och undersökningars moderna bild av yrket. Det är relevant att undersöka den moderna kommunikatören både på grund av att yrket påstås vara under en förändring där det tar allt mer plats i organisationer, och eftersom samhällsförändringar även ställer nya krav på informations- och kommunikationsansvariga.

Denna uppsats handlar om framväxten av det moderna samhället och vad som karakteriserar det moderna. Jag menar i uppsatsen att det moderna samhället växte fram ur civiliseringsprocessen, vilken jag kommer att historiskt och ur andra perspektiv beskriva i enlighet med mina teorier, vilka är i sin tur påverkade av framför allt Bauman och Elias. Jag vill visa konsekvenserna av vad det moderna samhället erbjuder och kommer att visa hur moralen förskjuts i takt med ett alltmer rationellt samhälle. Det moderna förutsätter ett hämmande av det naturliga i människan men detta hämmande osynliggör egentligen bara det naturliga och därför är överföringen från att vara ?naturlig? till att vara ?kulturell? en svår, om inte omöjlig process.

Kommunikatören är en yrkesroll som påstås befinna sig under en förändring. Yrket ska gå ifrån den producerande rollen till vara en alltmer strategisk roll på ledningsnivå. Den moderna kommunikatören ska, enligt litteratur kring ämnet, arbeta med strategisk kommunikation utifrån ett reflexivt förhållningssätt. Detta är en studie som behandlar och undersöker kommunikatörsyrket i en organisation. Syftet är att analysera hur en modern kommunikatör arbetar med strategisk kommunikation ur ett reflexiv perspektiv, för att se hur väl det stämmer överens med litteraturen och undersökningars moderna bild av yrket. Det är relevant att undersöka den moderna kommunikatören både på grund av att yrket påstås vara under en förändring där det tar allt mer plats i organisationer, och eftersom samhällsförändringar även ställer nya krav på informations- och kommunikationsansvariga.

Databaser är vanligt förekommande i vardagen på företag och organisationer. De mer objektorinterade krav som idag ställs på vad en databas bör klara av att hantera, har med ökad datakapacitet gjort att mer komplexa dataobjekt måste kunna hanteras i databasen.1990 skrevs ett manifest av den tidens ledande databasforskare om vad de ansåg att den tredje generationens databaser borde ha för funktionalitet. I detta arbete undersöks det huruvida dagens moderna relationsdatabasprodukter klarar av att hantera de krav som ställdes i manifestet på vad den tredje generationens databaser borde klara av.Arbetet utgår ifrån manifestets krav och utförs med hjälp av en kombination av metoderna litteraturstudie och implementation. Fokus har lagts på att hitta en lösning i litteraturen för att om möjligt visa med kodexempel hur det kan se ut i en praktisk lösning..

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i moderna språk förhåller sig till individualisering i undervisningen. Metoden som använts är kvalitativa forskningsintervjuer med språklärare verksamma inom såväl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat åskådliggör en mångfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lärare i moderna språk. Utifrån informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den första modellen framstår individualiseringen framförallt som en metod baserad på nivåindelning och användande av särskilt material.

Förändringar i vår världsbild innebär förändringar i gudsbild. Sedan vår tideräknings början har den kristna människan mer eller mindre känt sig bunden vid den gudsbild som våra kyrkofäder förmedlat med grund i de kristna dogmerna som formulerades, under de tidiga kyrkomötenas tid. Men har denna klassiska gudsbild som dessa dogmer fastställt blivit diffus, som en följd av vårt förändrade sätt att se på världen? Är det dags för en förändring? Mitt syfte är att undersöka och beskriva den unga moderna människans gudsbild. Beskriver den unga moderna kristna människan sin gudsbild i enlighet med den klassiska gudsbilden? Använder den moderna kristna människan uttryck som visar att gudsbilden influerats av modern teologi? Metoden jag har använt mig av är kvalitativa intervjuer och den hermeneutiska tolkningsmetoden.

Examensarbete om moderna husbåtar med Sverige som utgångspunkt..